Välkommen!

Argaladei erbjuder vägar till naturupplevelser och verkar för ett resursbevarande samhälle. Vi vill förmedla kunskap om naturen genom enkelt friluftsliv, kombinera naturintresse och kulturellt engagemang, samt bidra till en ökad social och politisk medvetenhet. Argaladei är ett samarbetsforum för natur- och friluftsintresserade.


Sommarläger Blekinge 22-29 juli 2017

Sommarläger på Almö scoutlägerplats i Blekinge skärgård 22-29 juli.Familjeanpassat för alla åldrar. Alla tar ansvar för egna deltagande liksom mat o utrustning. (Tryck på rubriken högst upp för mer info)


Årsmöteshelg 29 september - 1 oktober 2017

på Sjöviks folkhögskola.


Tidningen Väglöst

Ges ut två gånger om året. Föreningen Argaladei ger under 2017 tidningen Väglöst till sina medlemmar. Medlemsavgiften i Argaladei är 150 kr per hushåll.


Friluftsliv som samhällskritik

Publicerad med illustrationer som: Sandell, Klas 2004. Friluftsliv som samhällskritik. –Argaladei, Friluftsliv – en livsstil, No. 3, s. 4-7 som ingår i ett temanummer av Argaladei tidningen, se vidare: www.argaladei.nu

Friluftsliv som samhällskritik

Av: Klas Sandell

”Argaladei är revolt”

När föreningen Argaladei firade sitt 10-års jubileum 1976 med att börja ge ut en mer påkostad tidskrift än det tidigare stencilerade medlemsbladet så inleddes dess första artikel med följande ord:

”Argaladei är revolt! [och] Vill ge ett kreativt alternativ till den kommersiella nöjesindustrin och bli ett verkligt vaccin mot exempelvis förljugen veckopress, film med falska värderingar, kändiskult, osund reklam och droger. Allt detta som ockuperat massor av ungdom och gjort dem oåtkomliga för en friare rikare livsstil. /…/ Argaladei vill verka för en religiöst, politiskt, socialt och konstnärligt medveten ungdom och slåss sida vid sida med fältbiologer, miljöaktivister, äldrescouter och andra naturvårdare mot skövling, regleringar och förorening. Argaladei är inte verklighetsflykt men vill ge ännu en verklighet – en vidare utblick: kännedom om oss själva, naturen och omvärlden.”

Nu, 2005, är det ännu en gång dags för föreningen Argaladei att ”ömsa skinn”. Idag är det efter en längre tid av relativt låg aktivitet när det gäller traditionella fjällexpeditioner och olika kurser som vi går över till att mer vara ett nätverk via internethemsidan och låter tidskriften komma ut mer oregelbundet. Vad är då mer lämpligt än att nu – 30 år efter citatet ovan – återigen knyta tillbaks till Argaladeis utgångspunkter och grundtankarna om friluftsliv som samhällskritik. I denna inledande artikel i temanumret komnmer jag att kort påminna om Argaladeis kopplingar till dessa perspektiv och något mer allmänt reflektera över detta tema i friluftslivets historia.

”Argaladei är friluftsliv med innersida”

För att i några korta rader påminna om Argaladeis rötter och grundläggande perspektiv (den intresserade hänvisas förstås till Göran Waldéns bok enligt nedan) så ligger det nära till hands att citera ytterligare några rader ur öppningsartikeln i föreningens jubileumstidning 1976: ”Argaladei betonar också friluftslivets `innersida´. Många av våra författare, diktare, kompositörer och bildkonstnärer har fått sin inspiration och sina motiv från naturen. Deras verk tillhör också den vakna friuftsungdomen, är våra guider.” Här tror jag en av nycklarna ligger till frågan om kopplingarna mellan friluftsliv, samhällskritik och Argaladei. Nämligen tanken att om man lyckas öppna upp sina sinnen för ”djupa” och ”verkliga” natur- och friluftsupplevelser så blir kritik mot de samhällskrafter som hotar dessa upplevelser en självklar konsekvens. Konkret gäller det både själva tillträdet till lämpliga upplevelselandskap (t.ex. Torvald Wermelins vision om ett ”ungdomsland” i de Skandinaviska fjällen), men man måste också på olika sätt öppna sig för upplevelserna (t.ex. genom att vara ute tillräckligt länge, reflektera tillsammans med andra och gärna använda ”Ko-Li-Mu”, konst, litteratur och musik). Parallellt blir då hoten mot detta dels sådant som fysiskt hindrar upplevelsen av dessa landskap (t.ex. vattenkraftsutbyggnader, snöskoterbuller och miljöförstöring), dels mentala blockeringar mot att söka efter och kunna uppfatta upplevelsen (t.ex. kommersiella krafter som helst ser ungdom och andra med gapande munnar och stel blick sitta i mjuka soffor med plånboken öppen i handen). Eller med Torvald Wermelins egna ord i det aktuella jubileumsnumret 1976: ”…den kommersiella ockupationen av ungdom, invasionen av föroreningar och hela sörjan av falska värderingar…”. Vi kan avsluta denna lilla provsmakning av Argaladeis rötter med att citera en vid sidan av Torvald för föreningen mycket viktig person, nämligen Stig Helmers. Han skriver i den sista artikeln i det aktuella jubileumsnumret från 1976 just om att uppleva, om att umgås med höga fjäll såväl som ”en knalle i Småland”, han fortsätter:

”Det här är viktigt, det handlar om konsten att uppleva. Du upplever just ingenting av naturen, om du inte etablerar ett personligt förhållande till den. Du kan flyga över Klippiga Bergen, du kan ta teleferiquen upp på Aiguille du Midi, eller nosa på Stora Oceanen från en däcksstol. Fantastiskt! Men det förfärliga är, att du förvandlar jordens härlighet till passager och till kolorerade vykort. Du kan aldrig, fylld av din upptäckts förtjusning, skynda till dina vänner för att berätta om det oerhörda, som bara du har upptäckt. – Jo visst kan du! Du är ju argaladeiare!”

Friluftsliv och revolt?

Vidgar vi perspektiven kring friluftsliv och samhällskritik så finns förstås en mängd aspekter att reflektera över. Låt oss t.ex. konstatera:

- att friluftsliv i vid bemärkelse under sin i huvudsak 100-150 år långa historia i första hand inte varit samhällskritisk utan företrädesvis startats, drivits och organiserats som ett sätt att stödja det rådande samhället och dess ledande grupper och deras intressen av allt från nationell mobilisering och folkhälsa till personlig mognad och ”team-building”; och

- att alla svepande hänvisningar till det ”äkta” i förhållande till det ”falska”, och det ”rätta” i förhållande till det ”felaktiga” (t.ex. i citaten ovan) förstås på många sätt också kan vara uttryck för en förlegad natursyn liksom dogmatik och brist på demokratisk respekt för t.ex. hur olika personer vill tillbringa sin fritid eller hur man vill utforma sina naturmöten. Men låt oss också kort konstatera:

- att romantikens idéer från 1700 och 1800-talen har haft den största betydelse för friluftslivets traditioner och tankegods med den estetiserande landskapsblicken, uppskattningen av de vilda och dramatiska landskapen, de naturnära folken som ideal (den ”ädle vilden”), landskapsrelationens andliga dimension m.m.;

- att samtidigt de civilisationskritiska strömningarna i romantiken har varit en ständigt återkommande inspirationskälla till mer djupgående samhällskritik då man i romantiken just ifrågasatte det som annars varit det moderna industritillväxtsamhällets själva karaktärsdrag i form av ensidig fokusering på kvantitet och materialism;

- att friluftslivets pedagogiska anslag på många sätt varit ett ifrågasättande av traditionell och auktoritetsbunden skoldisciplinering, allt från Rousseaus rekommendation om Robinson Crouses ”överlevnadsövning” som pedagogik för barn och ungdom, via reformpedagogikens ”learning by doing” och att lita till ungdomarnas egen förmåga, fram till vår tids utomhuspedagogik för naturkänsla och personlig utveckling; och

- att det i friluftshistorien finns ett antal kopplingar mellan radikal samhällskritik och naturnärhet, t.ex. i artonhundratalsfilosofen Henry David Thoreau, en av de mest radikala kritikerna av det moderna industritillväxtsamhället, i den norska ekosofiska/djupekologiska traditionen med namn som Arne Naess, Sigmund Kvaløy-Sætereng och Nils Faarlund, eller den svenska ekofilosofen Rolf Edberg – alla återkommande inspirationskällor även i Argaladeis skrifter och kurser.

Friluftsrelaterad civilisationskritik för 2000-talet?

Hur är det då med friluftsliv och samhällskritik i vår egen tid, det begynnande 2000-talet? Vi lever i en tid: av flammande nygamla appeller om friluftsliv för folkhälsa; med ett stort intresse för I Ur och Skur dagis; där alla påstår sig vara för en ”hållbar utveckling”; och där friluftskläder och ”vildmarksäventyr” är högsta mode. Men vi lever också i en tid då det med visst fog kan sägas att de kommersiella krafterna ”vann” och där det enkla naturnära friluftslivet kämpar en delvis ojämn kamp mot sportifiering, kommersialism, datorspel och stora gruppers ovana och ”brist på stövlar”. Till detta kan läggas ett antal fenomen vars framtida roll när det gäller friluftsliv och naturkontakt är svåra att förutse. Exempelvis den fortsatta tendensen att aktiviteter som tidigare var knutna till naturpräglade landskap i stället utförs i särskilt uppbyggda miljöer, ofta inomhus: bad, klättring och längdskidåkning, eller de nya uppbyggda forspaddlingsbanorna med stora vattenpumpar! – Blir detta inkörsportar också till att bedriva dessa aktiviteter i naturpräglade landskap och en motvikt mot passiv mediakonsumtion av andras äventyr; eller kommer det att göra det naturpräglade landskapet mest bara överflödigt, tråkigt, obekvämt och besvärligt? Eller för att ta en annan tendens; kommer den allt kraftfullare och relativt sett allt billigare fjärrkommunikationen i form av mobiltelefoner och GPS att göra de naturpräglade landskapen mer tillgängliga, spännande och trygga utan att behöva belastas med skyltar, kryss och leder – eller kommer det i första hand att leda till olyckor genom falsk säkerhet och att reducera landskapet till en kuliss kring den nätburna informationen? För min egen del tycker jag mig dock utifrån denna historiska snabbskiss kunna dra åtminstone två slutsatser inför framtiden när det gäller frågan om friluftsliv och samhällskritik:

- Det finns idag ett minst lika stort behov som tidigare av de två grundteman som jag tyckte mig kunna se i Argaladeis ursprungliga strategi: (i) att kämpa för de fysiska möjligheterna till naturupplevelser t.ex. att slåss för allemansrätt och grönplanering liksom att motverka buller, miljöförstöring och annan exploatering som förhindrar och fördunklar naturkontakten; och (ii) att öva upp känsligheten för naturens ständiga närvaro och fördjupa upplevelserna av friluftsliv i naturpräglade landskap genom erfarenhet, reflektion och konstnärligt arbete (eget liksom andras).

- Så länge samhällets huvudström har ständigt ökande materiell konsumtion, hastighet och kortsynthet som övergripande ideal så finns det all anledning att tro att upplevelser av andra värden och möten med annat än det tydligt människoskapade – med naturen – är en viktig grund för ifrågasättande och en avgörande inspirationskälla för samhällskritik. Om inte annat helt enkelt för att det påminner oss om betydelsen av de grundläggande humanekologiska referensramarna för mänskligt liv och att vi har många av våra finaste upplevelser i naturnära landskap och i materiell enkelhet.

Litteraturtips

Om Argaladeis historia läser man i: Waldén, Göran (red.) 2001. Argaladei: En otrolig historia. Föreningen Argaladei; och om svensk friluftshistoria mer allmänt i: Sandell, Klas & Sörlin, Sverker (red.) 2000. Friluftshistoria – från `härdande friluftslif´ till ekoturism och miljöpedagogik: Teman i det svenska friluftslivets historia. Carlssons bokförlag, Stockholm; liksom med norskt fokus: Tordsson, Bjørn 2003. Å svare på naturens åpne tiltale: En undersøkelse av meningsdimensjoner i norsk friluftsliv på 1900-tallet og en drøftelse av friluftsliv som sosiokulturellt fenomen. Norges Idrettshøgskole, Oslo. Reflektioner om dagens och framtidens friluftstrender kan man läsa i: Sandell, Klas 2000. Fritidskultur i natur. -I: Berggren, Leif (red.) Fritidskulturer. Studentlitteratur, Lund, s. 213-239; och Sandell, Klas 2004. Var ligger utomhus? Om nya arenor för natur- och landskapsrelationer. -I: Lundegård, Iann; Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi (red.), Utomhusdidaktik, Studentlitteratur, Lund, s. 151-170. Om samspelet mellan natursyn och samhällsutveckling skriver bl.a.: Sörlin, Sverker 1991. Naturkontraktet: Om naturumgängets idéhistoria. Carlssons bokförlag, Stockholm och om Thoreaus tankar läser man t.ex. i: Thoreau, Henry David 1982. Skogsliv vid Walden. Wahlström & Widstrand, Stockholm. (Original: Walden, 1854). Demokratiska och pedagogiska aspekter på natursyn, miljöpedagogik och vad som är ”rätt” utveckling diskuteras i: Sandell, Klas; Öhman, Johan & Östman, Leif. 2003. Miljödidaktik: Naturen, skolan och demokratin. Studentlitteratur, Lund; och ett försök att praktiskt och konkret lyfta fram friluftslivets pedagogiska möjligheter i förenings- och skolverksamhet är: Brügge, Britta; Glantz, Matz & Sandell, Klas (red.) 2002 (2a reviderade uppl.). Friluftslivets pedagogik: För kunskap, känsla och livskvalitet. Liber, Stockholm.

Presentation

Klas Sandell har varit med i Argaladei sedan mitten av 1970-talet och är nu forskare med inriktning mot friluftshistoria, allemansrätt och upplevelselandskap, knuten till Geografi och Turism vid Karlstads universitet (E-post: Klas.Sandell@kau.se)


Jubileum och årsmöte, 23-25 september 2016

Välkommen till jubileum och årsmöte för föreningen Argaladei 50 år 23-25 september 2016 på Sjöviks folkhögskola!


Sommarläger 17-21 juli 2016

Snart ger vi oss ut på ett litet, spontant sommarläger! Vi kommer att tälta på Ölsjönäs i Tiveden under perioden 17-21 juli.