Warning: session_start() [function.session-start]: open(/var/apachefs/sessions/sess_h6048f4m29chrklbekqpbjqog0, O_RDWR) failed: Permission denied (13) in /home/d3924/public_html/inc/init.php on line 151

Warning: session_write_close() [function.session-write-close]: open(/var/apachefs/sessions/sess_h6048f4m29chrklbekqpbjqog0, O_RDWR) failed: Permission denied (13) in /home/d3924/public_html/doku.php on line 81

Warning: session_write_close() [function.session-write-close]: Failed to write session data (files). Please verify that the current setting of session.save_path is correct (/var/apachefs/sessions) in /home/d3924/public_html/doku.php on line 81
kalender:en_haelsning_fran_argaladeiaren_inge_nilsson:start - Argaladei

Isgrottan i Sulitelma

Text och foto: Inge Nilsson

Bildtext: Isgrottan i Salajeknaglaciären 1976. Lägg märke till den långe mannen till höger om porten.

ARGALADEISPELEOLOGI I senaste numret av Grottan, Sveriges Speleologförbunds tidning nr 3/2020 har Inge Nilsson en artikel om isgottan i Salajeknaglaciären i Sulitelmamassivet. Även lite om speleologiarbetet under Argaladeiexpeditionerna i området under 1970- och 1980-talen.

Nu finns texten här i sin helhet på hemsidan

TRYCK PÅ RUBRIKEN FÖR ATT FORTSÄTTA LÄSA

I Grottan nr 2/20 fanns en intressant artikel om isgrottan i Salajeknaglaciären i Sulitelmamassivet på gränsen mellan Sverige och Norge. Denna del av glaciären ligger på den svenska sidan. Extra intressant eftersom jag varit på den där glaciären några gånger med Argaladei.

Under åren har glaciären smält av och nya isgrottor har bildats och försvunnet. Vissa av åren mellan 1970 och 1984 har glaciologgrupper under Argaladeiexpeditionerna dokumenterat avsmältningen.

Salajeknaglaciären har två tungor. Den andra, västra, ligger i Norge och kalvar i en issjö så där finns ingen synlig isgrotta. Även den östra slutar numera till stor del i samma issjö. På den norska sidan ligger även högsta toppen i Sulitelmamassivet, Suliskongen, på 1909 m ö h. Andra sidan glaciären är Svenska Stortoppen på 1869 m ö h. Öster om denna ligger den helsvenska glaciären Storjekna. Ingen av de båda topparna kräver någon klättring.

Jag var där första gången 1970 men var då aldrig framme vid den östra glaciärtungan och vet inte hur det var med isgrottan. Glaciologernas bilder och text i expeditionsrapporten visar inte på någon isgrotta.

Andra gången var jag ledare för gruppen Alpina botanikerna längst upp på glaciären. Vi tältade på snön/isen i grytan mellan Suliskongen och Svenska stortoppen och inventerade floran på Suliskongens västvägg.

Men enligt bild i expeditionsrapporten fanns det då en stor glaciärport som delvis skymdes av nedfallna isblock. Det finns ingen människa med på bilden så att man kan få en bra uppfattning av storleken.

Tredje gången 1976 besökte jag Mietjebasen på Mietjepaktes sydsida öster om Salajeknaglaciären. Då var det en rejäl isgrotta. Expeditonschefen Jan-Åke Dahl, Glimåkra, och jag gick från Mietjebasen till Mavas sameläger vid Mavasjaure. Vi passerade då denna isälvsport, se bild. Storleken är imponerande. Jämför med Jan-Åke som står till höger vid porten, och han är lång. På grund av den strida älven kunde vi dock inte gå in i isgrottan och utforska den men det hade varit spännande att se hur stor den var.

År 1986 var jag där för fjärde gången. Argaladei hade då ett 20-årsjubileumsmot, Lairomotet, söder om Labba strax öster om isälven ett stycke söder om glaciären. Jag ledde då en grupp under en dagstur uppe på isen men vad jag kommer ihåg och ser på bilderna så fanns det ingen isgrotta då. Jag har dock sedan sett bilder på isgrottor från senare årtionden.

Om man jämför hur stor glaciären var 1970 med dagens satellitbild så är det skrämmande att se hur den minskat på bara på dessa 50 år.

I detta område finns även en del erosionsgrottor som har dokumenterats av Argaladeiexpeditioner. På den tiden under åtta år var en del speleologer med på expeditionerna. År 1971 ledde Bo Lenander från Speleologförbundet en speleologgrupp från Rovebasen som kartlade åtta erosionsgrottor på Lairos sydsluttning. Den längsta är 54 meter. Bo fortsatte att vara aktiv även i Argaladei och var baschef på Stadda 1972 och dito på Kasak 1973. Han har även skrivit speleologiavsnittet i boken ARGALADEI – en otrolig historia.

Mer om grottäventyren i detta område kan läsas i denna bok och i expeditionsrapporterna 1970-1972, 1974-1976, 1980 och 1982. I boken finns en fullständig förteckning över alla grottor i fjällen, 59 stycken, som kartlagts under Argaladeiexpeditionerna.

Föreningen Argaladei finns kvar men har numera inga fjällexpeditioner/mot med undantag för 50-årsjubileumsmotet vid Balvatn i Norge 2016.